Så här arbetar vi i kris och katastrof

Varje år inträffar runt 400 kriser och katastrofer runt om i världen där människor behöver snabb hjälp. Att kunna ge snabb hjälp är i många fall avgörande för att rädda så många människoliv som möjligt, men att också ge rätt hjälp är minst lika viktigt.

Fakta om katastrofer

Katastrofer sker överallt, men särskilt drabbade områden är Centralamerika, Syd- och Sydostasien. I snitt dör 50 000 människor per år i jordbävningar, de flesta i städer. Översvämningar drabbar 99 miljoner människor per år i genomsnitt. Trenden det senaste århundradet är att fler drabbas men färre omkommer.

Katastroferna beror i många fall på anledningar som ingen kunnat förutse, som exempelvis jordbävningar eller klimatrelaterade katastrofer som tropiska cykloner eller skyfall med ibland efterföljande jordskred, översvämningar och annat.

Så här arbetar rödakorsrörelsen när larmet går:

När en katastrof inträffar larmas omvärlden ofta snabbt. Det sker genom lokalbefolkningen, landets egna myndigheter, nyhetsbyråer eller annan media, vädertjänsten eller geologiska institut. Rödakorsrörelsen finns i nästan alla länder i världen och är ofta organiserad som här hemma, i mindre lokalföreningar. De hjälparbetare som är framme först, är lokalbefolkningen själva som ofta är utbildade och får stöd av Röda Korsets frivilliga – som ju ofta själva är drabbade av katastrofen.

Många gånger har man inte kunnat förutse exempelvis en jordbävning medan det i andra fall har gått väldigt snabbt från att häftiga skyfall lett till översvämning som sedan följs av jordskred. I många länder som ofta drabbas av katastrofer finns en beredskap för dessa typer av händelser. Det handlar om länder som ligger på kontinentalplattor som rör på sig, eller ligger i tyfonbälten. Baserat på tidigare erfarenheter tränar Röda Korset lokalbefolkningen i hur man ska agera när en sådan här situation inträffar, exempelvis genom att utbilda i Första hjälpen, och att bygga upp katastroflager med mat, vatten, filtar, tält och annat i förråd.
I arbetet med att minska riskerna är det också viktigt i jordbävningsdrabbade områden att husen konstrueras och byggs med jordbävningssäker teknik, och att det finns larmsystem där människor så snabbt som möjligt kan varnas så att antalet omkomna och skadade kan minimeras.

Rödakorsrörelsen finns alltid på plats när larmet går och katastrofen är ett faktum, men för att ge rätt hjälp till de som behöver det bäst måste man noga undersöka vad som hänt, vilka som har drabbats och vad för slags hjälp. Om inte rätt hjälp sätts in så kan detta få katastrofala konsekvenser.

I många fall klarar det katastrofdrabbade landet själv att hantera situationen genom den nationella rödakorsföreningen. I många länder har också Röda Korset ett uttalat ansvar för en viss del i ett katastrofarbete, till exempel att sköta ambulanser eller blodbanker.

När katastrofen blir omfattande, som jordbävningen i Haiti eller tsunamin i Sydostasien, så begär landets egen rödakorsförening hjälp från systerföreningarna i hela världen. Cirka 30 katastrofer om året är så stora att en internationell insats görs.

Vid en större katastrof får den lokala rödakorsföreningen stöd av särskilt utbildad rödakorspersonal som snabbt tar sig till katastrofområdet och kan bidra med behovsanalys, koordinering och sammanställning av befintlig andrahandsdata från landets myndigheter.

Rödakors- och rödahalvmånefederationen arbetar snabbt fram en handlingsplan och budget för insatsen, och dett sammanfattas i en så kallad appell eller vädjan om stöd. Appellen skickas ut till all världens rödakorsföreningar. I appellen framgår hur stora behoven bedöms vara, och vilken typ av materiel eller personal man behöver hjälp med. Handlingsplanen säkrar kvaliteten i insatsen.

De rödakorsföreningar som kan hjälpa till anmäler sitt stöd för appellen och vilken hjälp specifikt man kan bidra med. En del föreningar har byggt upp specialistkompetens kring viss typ av nödhjälp. Svenska Röda Korset är till exempel extra bra på vatten och sanitet och har både delegater och utrustning för detta. Men vi bidrarb också inom många andra områden, med allt från logistiker, kirurger och informatörer till många andra områden. 

Vilken typ av katastrofhjälp behövs?

Den hjälp som efterfrågas kan bestå av olika saker, men oftast handlar det om basala behov:

Rent vatten: Är ofta mest akut, och olika system för att rena vatten står redo att användas i Röda Korsets katastrofförråd.

Mat

Tak över huvudet: Ofta har bostäder skadats och det löser man tillfälligt med presenningar, tält och andra tillfälliga bostäder

Sanitet: Det är viktigt att sköta hygien och tvätt också i händelse av katastrofer och vi sätter upp enkla toaletter och platser för att tvätta sig och sina kläder.

Myggnät: För att undvika att sjukdomar som sprids med myggor.

Sjuk- och hälsovård, inklusive psykosocialt stöd: Att vara med om en katastrof är ofta traumatiserande, och det kan bero på att man kanske sett familjemedlemmar omkomma eller att man skiljts åt. Röda Korset arbetar med efterforskning och familjeåterförening.

Ta hand om föräldralösa barn: Vid många katastrofer omkommer hela eller delar av familjer. Barn som förlorat sina vårdnadshavare och närstående tas om hand.

Säkerhet: När elektriciteten är utslagen ökar risken för utsatta kvinnor och barn, och vi sätter upp belysning och ordnar en säker väg till och från toaletter och tvättutrymmen.

Vi startar en insamling

När en katastrof inträffat behövs snabb hjälp, och hjälpen kostar pengar. Röda Korset har stor vana vid att snabbt ordna akuta insamlingar till förmån för drabbade. När det akuta skedet är över startar återhämtningen, då behöver de drabbade ofta hjälp med att komma igång för att tjäna och få ihop pengar till sin egen försörjning.

En hjälp kan vara att ge stöd i form av utsäde, kreatur och kunskap för att komma igång med jordbruket igen.

Svenska Röda Korset stödjer både Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens arbete med att utveckla nya aktiviteter som riktar sig mot omvärldens nya behov, riktlinjer inom katastrofhantering och stöd till olika akuta insatser. Stödet utgörs av pengar och ibland personal (delegater), varor, eller vatten och sanitetsutrustning.

Definitionen på en katastrof är att minst tio människor dör och minst 100 skadas.

Katastroffonden är en pott av icke öronmärkta pengar för att säkra att det finns pengar för Röda Korsets katastrofinsatser. Fonden kan användas dels som startmedel vid stora katastrofer, dels för att täcka kostnaderna vid mindre insatser. Katastroffonden kan även användas för beredskapsinsatser som att exempelvis fylla på lager och sammankalla och utbilda volontärer inför en katastrof.

Att arbeta med katastrofer kostar enorma pengar, och nu finns mycket kunskap om hur man kan förebygga. Världsbanken har räknat fram att för varje krona som investeras i katastrofförebyggande insatser, så sparas 4 kronor

Faktablad om katastrofarbetet

Vi på Röda Korset har tagit fram en serie faktablad, där ett av bladen handlar om akut katastrofhantering och ett annat handlar om det förebyggande arbetet kring katastrofer. I båda faktabladen hittar du massor av hårdfakta, siffror och information om katastrofer, och kan också läsa om hur rödakorsrörelsen arbetar i katastrofer.

Till faktabladen